Stor eloge till er som fixade min rygg!

Detta inlägg vill jag dedicera till företaget Naprapatlandslaget, fantastiska människor som vet precis hur man tar hand om en äldre mans halvtaskiga rygg!

 

Jag har egentligen aldrig haft några direkt problem med ryggen tidigare i livet men efter att man börjar bli till åren kommer så visst dyker det upp en del krämpor eftersom. Dock är jag tacksam att jag ändå hållit mig såpass kry som jag gjort. Ser ju på många av mina gamla skolkamrater vilket skick de är i. Några har cancer, bytt höft, starr och massa annat otyg, som jag är glad att det inte drabbat mig. Och några finns tyvärr inte längre med oss. Så jag ska inte klaga alls egentligen, jag skulle vilja säga att jag är nog en man i mina bästa år. Jag har 52 veckors semester per år, jag har mina gamla tvåhjulingar att skruva på och bor i ett hus som är avbetalt för längesen, så lite motgångar får väl ändå ses som normalt då!

 

Men ryggen kraschade för några veckor sedan när jag låg i landet och rensade ogräs, helt från ingenstans började det stråla smärta längs ländryggen och ner i benen, dum som man är lyssnar man inte på kroppen utan fortsätter med att slita i trädgården. Det gick en stund, innan det small till rejält i ryggen och där låg jag som en klubbad säl men stor smärta och dålig rörlighet. Som tur va så var barnbarnet där för att hjälpa mig med trädgården så hon hjälpte mig att ta mig till bilen så vi kunde åka in. Jag valde inte att åka till sjukhuset då jag hört lite blandat om deras okunskap till just ryggskott och andra ryggproblem. Efter rekommendation av en vän så kontaktade jag istället Naprapatlandslaget i Göteborg och jag fick åka in akut till de.

 

Väl framme där, knaprandes på alla möjliga värktabletter så kom jag in till behandlingsrummet som kändes mysigt och fint och inte alls sådär sterilt och tråkigt som på sjukhus. Naprapaten som skulle hjälpa mig hette Johan och verkade väldigt lugn och sansad och berättade metodiskt om vad han skulle göra på mig. Han kändes mycket trygg i sin roll som naprapat och jag fick snabbt förtroende för honom och började snart se framför mig att jag var tillbaka på benen.
Behandlingen fortsatte, ok! inte helt smärtfritt får jag erkänna, men steg för steg in i behandlingen började jag känna mig bättre och bättre, och till sist kunde jag faktiskt ställa mig upp och gå därifrån. Jag hade fortfarande ont men den olidliga smärtan var nu borta och jag kunde hem och kurera mig. Därefter bokade jag ett nytt besök 3 dagar framåt så att jag kunde få lite uppföljning och en plan på framtida behandling och stärkande övningar för att slippa återkommande problem.
Så vill varmt rekommendera  Johan & Janne på Naprapatlandslaget i Göteborg, the one and only för mig om jag får problem igen!

Prova något nytt är det nya för mig känns det som!

Snål gubbe som man är och budgetsnusen inte smakar tillfredställande så har det blivit dags att prova något nytt. Jag tänkte nämligen göra mitt eget snus! Har aldrig tidigare gjort detta men var hemma hos en bekant på fika häromdagen och han hade beställt olika snussatser på nätet som han visade mig, fantastiskt bra smak på snuset han fått till, och tydligen sparar man flera tusenlappar per år, så låter ju onekligen som en produkt för mig.

 

Prillan under läppen byts ut många gånger per dag, oftast enligt principen “ut med den gamla och in med den nya”. Så har det hållt på sen 60-talet då allt började. Var ju en cool moppekille och det var ju antingen rökning eller snuset som gällde, jag mitt dumme fan körde ju båda. Nåja, så höll det på i några år tills jag bestämde mig för att jag inte ville lukta askkopp och beslutade mig då för att gå in helhjärtat med att sluta röka, det var faktiskt inte så krångligt med tanke på att jag hade snuset att tillgå. Nu för tiden blir det bara en och annan cigarr vid festligheter, och ibland när jag meckar med mina hojar så kan det bli en cigarill under pauserna. Det känns ju mera ok, finns inget behov av att jag måste utan blir enbart för att det är gott och känns rätt för stunden.

 

Givetvis hade man väl kanske önskat att man lyckats sluta snusa också, men ärligt talat, så gott som det är och efter alla år har jag då inte märkt några direkta bieffekter, det är riktigt gott, bara plånboken som tar stryk.

Som gammal pensionär så svider det lite extra, men man måste ju kunna få ha någon last här i livet. Jag bestämde mig dock för att försöka få ner kostnaderna lite efter att jag träffade en bekant förra helgen när jag var där på kaffe. Han hade nämligen börjat att köpa snussatser på nätet, och lyckats få till en riktigt bra smak på snuset med extrakter man kunde köpa till. Så jag gjorde precis som honom gick ut på nätet, började jämföra olika priser, läsa recensioner och räkna på vad man faktiskt kan spara varje år på sin snusning genom att tillgå snuset på detta sätt, och det var flera tusenlappar per år som slapp bli brända faktiskt.

Så nu har jag faktiskt lagt min första beställning på 2 olika snussatser förra veckan, och idag fick jag avisering om att hämta ut dessa. Så i eftermiddag har jag lite att göra, det blir säkert kanon efter lite träning.

 

Återkommer med uppdatering kring ämnet när jag hittat det perfekta snusreceptet!

Sånt är livet, så mycket val finns det här?!

I år så tar mitt yngsta barnbarn studenten och självklart tog jag på mig äran att ta ansvaret för festen. Efter att ha samtalat med några goda vänner och själv sökt lite information på vart man kan köpa material till studentfirandet så föll lotten slutligen på att köpa servetter och övrigt tillbehör på nätet med stort utbud av artiklar.

Jag säger som en gammal god “vän” sa för länge sedan – En pessimist ser problem i varje möjlighet, en optimist ser möjligheter i varje problem. Med det sagt så vill jag säga att man är tvungen att att pressa sig själv det lilla extra i alla lägen för att utvecklas som människa och farfar för att alltid ligga i framkant.

Folk som säger att vi äldre är tråkiga och inte har mycket intressen har inte träffat många pensionärer i våra riktiga kläder kan jag säga. Vi har festat rejält i våra dagar utan massa lagar och regler som hindrar en från det bästa i livet. Och även till oss livsnjutare som jag kallar pensionärer som låter betydligt mycket charmigare och mer klämkäckt så behöver man inte ställa skona på hyllan efter en viss åldern. Vad är vitsen med att bli prosaisk bara för att man är äldre?

Jag har tänkt på vad jag ska ge mitt barnbarn i present och tycker det är så tråkigt och enformigt med att ge en person pengar så vidare man inte känner personen. Idag är möjligheten oändlig på vad man kan köpa för mackapärer och tjänster gentemot min tid då först och främst människor inte hade dom pengarna att röra sig runt med som folk gör idag och att det inte fanns så mycket spelrum för egentid för aktiviteter. Jag vet att barnbarnet har stort musikintresse och att hon mer än gärna reser men som alla andra ungdomar idag så vill man inte slita sin kropp och själ för pengar utan man gör om sina hobbys till en verksamhet för att få en inkomst att leva på.

Vad är bättre än att bjuda mig och barnbarnet på en konsert till Stockholm att se Guns N´ Roses- “Not In This Lifetime” som turnen heter. Jag är själv ingen rock ‘n roll fan men dom har flera bra låtar som jag gillar och även en annan tycker om som jag har hört henne spela på ljudanläggningen där hemma. Eftersom att hon aldrig har varit i huvudstaden förut ska jag ta med henne till kungliga slottet, ABBA-museet, skansen, gamla stan med mera. Det kommer bli 3 underbar dagar som jag ser framemot med mycket trevligheter och en och annan öl givetvis!

Tapas för första gången i mitt liv.

Då jag under hela min livstid bara hållit mig till säkra kort vad det gäller kosten så erbjöd sig min svärdotter att vi skulle äta ute på en spansk restaurang. Till min stora förvåning så var det underbart gott!

Det hela började en fredagseftermiddag då min son och hans sambo var över på middag. Det blev serverat fläsksnitsel med ugnsbakad potatis och bearnaisesås, på sidan av det så var det en sallad av sallad,tomat, gurka och paprika. En helt vanlig maträtt som jag själv tycker är gott och inte så tråkigt. Han sitter och berättar om att han varit på “After Work” med arbetskamraterna på en restaurang som han hyllade till skyarna, de serverade äkta spansk Tapas och han verkade mäkta imponerad.

Jag personligen är inte mycket för att äta ute inte för att jag är lite snål på något sätt och inte mycket oväntade överraskningar. Mina föräldrar har genom min livstid sagt att man inte ska kasta sig ut i det stora havet om man inte vet vad man är ute efter”. Det är något som har hängt med i bakhuvudet.

Nåväl, min svärdotter Anna börjar övertalningsprocessen med att försöka få med mig dit, var ju lite skeptisk till en början men min son hängde på och sa sedan; Kom igen nu farsan vi bjuder dig, du ska med! du har ju fyllt år så passar ju perfekt med ett trevligt samkväm bara vi tre. Som fader  i min ålder tackade jag artigt nej och säger att det ska lägga sina pengar på något viktigare,i min ålder behöver man inte så mycket för att klara sig. Efter att dom envisats så tackade jag ja, innan jag visste ordet av det så säger min pöjk att han har bokat bord för oss alla tre på söndag klockan 15.

Då var dagen kommen. Jag tyckte personligen att klockan 15 var för tidigt för middag men jag förstod snart att det låg en tanke bakom. Det är nämligen Happy Hour till klockan 4 och när vi blir serverade till vårat borde så säger Kalle min son innan vi har fått menyerna; Tre glas Miguel Torres Gran Sangre De Toro (röd vin) och tre glas Estrella Damm (öl).

Sån gröngöling som jag är så frågade jag servitrisen vad hon, en söt tjej i säkert 20 åldern vad hon rekommenderade som förrätt. I gensvar fick jag en genomgång kring hur man ska tänka när man beställer tapas som är mindre rätter. Jag valde det första bästa som stod på listan som visade sig vara något utav det godaste jag ätit på länge. Vi beaställde tillsammans och  fick in Pan con ajo som är vitlöksmarinerad bröd, Tabla embutidos som är någon stort av assiett med korv och det sista var Albóndigas de cordero som är en gryta med köttfärsrullar av lamm. Det gick inte att beskriva dess smakkombination, den ena var godare än den andra. Till huvudrätten så blev det att beställa in Oxfilé och kycklingfilé på spett med klyftpotatis och wokade grönsaker och barbequesås. Det sista valet på hela kalaset blev Crema Catalana som är någon sorts Crème brûlée. Till det så fick man bär. Kan säga som så att det blev pricken över i:et. Hade detta varit ett matlagningsprogram hade man hittat sin vinnare här.

Slut citat: Ibland är det värt att kasta sig ut i det stora havet för att kolla efter så att man lever!!!

 

 

Våren är här, nu ska den gamla veteranmopeden igång!

Nu är äntligen våren här och solen skiner, då är det dags att plocka fram Mustangen! Inte mustang som i bilmärket, utan givetvis den finaste av alla veteranmopeder

Året var 1969, 5e mars var datumet. Mina föräldrar visste givetvis att jag önskade mig en moped när jag fyllde 15. På morgonen blev det att låtsassova när föräldrarna och storebror kom in och för att sjunga ja-må-han-leva!  De kommer in med ett pyttelitet paket stort som en smyckesask, tittar lite dömande på de och tänker, var det allt? Trodde att det var något fiskedrag eller liknande, eftersom vi inte hade det så gott ställt på den tiden. Jag öppnade paketet och i där låg det en liten nyckel, pappa sa: -Nu går vi till garaget, men ta på dig först.

Framme i garaget öppnade jag porten och se på 17, där står en moped, precis som jag önskat mig, en Mustang 618 s, från 1969 med 3 växlad Zundappmotor, dessutom fotväxel som var det finaste! Jag blev alldeles knäsvag, och nästan tårögd, fast det ville man ju inte visa som en cool 15-åring! Så, nu var man en mopedburen 15-åring, oj va brudar man skulle få, var min första tanke!  Jag frågade pappa och mamma hur i all sin dag hade råd med en moped till mig, mamma pekade på en tom yta i garaget, där våran båt brukade stå; -Ja, eftersom vi inte har så mycket användning för båten längre sen vi flyttade så bestämde vi oss för att sälja den och skaffa en moped till dig så du kan ta dig till skolan med.

Mopeden och jag blev ett ganska snabbt, tvåtaktsröken låg ständigt över byn, och jag hade stor nytta av mopeden, jag kände mig fri! Filade även lite i förgasaren, insuget, samt jackade kolven och gick upp ett kugg på drevet. Nu gick min moped i 55km/h! Det hade inte mina föräldrar någon aning om, men nu var det ännu roligare att åka moped, och brudarna på skolgården slogs om vem som skulle få sitta spätta på rasterna. En mycket fin tid som jag aldrig glömmer!

Nu har åren gått, och tidens tand har satt sina spår på mopeden, men som den pedant jag är har jag vårdat den ömt, den har numera blivit en veteranmoped, och jag är fantastiskt glad att jag inte sålde den när jag tog körkortet för bilen. Den står i garaget just nu med en nyrenoverad motor, lite viktkompenserad, som för er okunniga betyder trimmad =) Den har nya däck, nytt tändsystem och ett avgassystem som är anpassat efter cylindern. Nu går mopeden i ca 75km/h, det är ju givetvis alldeles för snabbt för en 15 åring att åka i, men för mig gamla gubbe som inte heller väger 53 kg längre så är den skön att åka på när det är dags för veteranmopedsrallyn, då kan man hålla en marschfart på ca 50km/h utan att motorn varvar sönder.

Man är även glad att man lärde sig internet och att handla i webshoppar, eftersom det är ju nästan omöjligt att köpa mopeddelar över disk, men nu har man fått sätta sig in i den världen också. Efter lite sökningar på internet så hittade jag Ettans som verkade ha i princip varenda del jag skulle kunna tänkas behöva till min veteranmoped, mycket smidigt!

Häpp, nu är det uppstart på gång! Ses i tvåtaktsdimman!

 

Kul att föra arvet vidare, barnbarnet ska ta MC-kort!

En av mina absolut största passioner är motorcyklar och allt annat kul med motor på. Friheten med ett MC-kort är oslagbart och blev alldeles rörd när barnbarnet ringde mig och frågade om hon fick övningsköra med mig framåt vår/ sommar!

Hon hade skrivit in sig på Hisingens Trafikskola och förklarade hur det fungerar nuförtiden att ta körkortet, lite krångligare än på min tid kan man säga. Jag slapp ju det helt, jag körde upp för körkort för bil så fick jag motorcykelkortet på köpet. Det var tider det! Skämt åsido, jag skulle aldrig sätta mitt barnbarn på en hoj utan utbildning, finns ju stora risker med att hantera en hoj jämfört med bil.

Jag ser mig iallafall som en erfaren motorcykelförare då jag i mina unga år plöjde många mil ner i Europa med mitt grabbgäng där alla körde hoj, många körde året runt med skidor på dessutom! Men nu handlar det ju om modern tid och att lära sig köra på rätt sätt och minimera alla risker på bästa sätt, så för min del låter det väldigt bra att hon har inställningen att plugga teorin över vintern för att sedan sätta sig på motorcykeln med viss teoretisk kunskap, det kändes tryggt! Hon hade ju fått ta över min gamla moped från 60-talet med fotväxel så grunden fanns ju där.

Nu blev men nästan ännu mer nostalgisk när man kom att tänka på 50-talet och  strögade runt med sin Husqvarna novolette som första motoriserade fordon. Byttes dock ganska snabbt ut mot en lite häftigare farkost 1961 när Zundapp kom med sin limpmodell Sportcombinette som kändes lite som en riktigt motorcykel i lite mindre format, det var ju lite så det hela började för mig =)

Tur man har gott om plats på tomten, för nu åkte konorna fram för att sätta ut en liten bana för att kunna öva på manövrering utav motorcykeln. Både för garagevändning men även för lite slalomåka så man lär sig att lägga ner motorcykeln, väger ju lite mer än en cykel så svänga med styret kommer man ju inte så långt på. Så när banan var färdig sparkade jag igång min Suzuki t500r, det är en ilsk tvåtaktare i lite större format som är mycket ovanlig som följt med genom året, köpte den faktiskt ny 1971 och vi kommer fortfarande mycket bra överens, var faktiskt skitkul att få köra lite på min nya bana med den och se om gubben fortfarande kan!

Barnbarnet köpte en Yamaha 600j diverson att lära sig på, tycker jag verkar vara ett ganska lagom åk, med låg tyngdpunkt som är en fördel att lära sig på när det är dags för kurvtagning och manövrering. Så nu väntar vi bara på lite fina vårdagar så blir det åka av!